Fredag

Inte lika outhärdligt varmt idag, jag tackar och bockar! Red Emz på morgonkvisten, den hästen har bara för snäll.

I onsdags hade han vilat på pricken 1 månad sen den 14 juni när han gick sina sista nollrundor för att kvala. Så i onsdags fick han nya fina dojjor och jag sadlade och satt upp och red ut ensam i skogen. På fyraåringen som vilat en månad, han skulle lika gärna kunnat vilat en dag, snäll som ett lamm. 1½ hoppade i onsdags, väldigt snäll. Gjorde allt fint, men vi hade en obehaglig upplevelse när han hoppat kanon över ett vågplank, han glömde fälla ut frambenen... Tänk er att ha bakbenen liksom över er och inget framför er, var säker på att vi skulle störta och jag skulle få honom över mig, från fel håll liksom, men tillslut han han få ut ett framben, sen gick det finfint.

Igår, red jag ut båda gossarna, de var snälla, utom att jag och terroristen hade en liten nära döden upplevelse, det spöregnade och var ganska härligt och vi skrittar längs en 70-väg där jag brukar rida, han är ju oftast trafiksäker och hallå han måste ju träna om inte annat. Jag är mitt på den ganska korta sträckan jag rider längs vägen, och hör hur det kommer nått stort! En lastbil dundrar mot mig, 70 km/h känns ganska fort, och regnet bara skvätter runt den... Ber till gud "Jag vill INTE dö, snälla!" tar ett mycket stadigt tag om förbygeln och blundar. I samma stund vi möter den slänger sig 1½ helt om och börjar galoppera bredvid lastbilen, ser flaschar av hur vi dundrar fram kilometer efter kilometer längs asfaltsvägen, 1½ tycker dock inte det är nån bra idé och skuttar ut för en brant slänt ner på en äng och lugnar sig omgående, nödvändigt att göra en så stor grej av det om han inte ens var rädd?

Idag vid frukost frågar S mig om jag sett Spliffo (tjockis katten) nej svarar jag, inte på jättelänge, inte sedan i måndags när det åskade. Funderar lite, Spliffo går ju aldrig nånstans, vart kan hon vara? Här uppe blir man ju knappast överkörd och Spliffo skulle aldrig orka gå ändra till vägen. Knappast lär räven tagit en fullvuxen katt som aldrig lämnar stallet. När jag går upp tittar jag in i K´s rum, om hon blivit instängd där, ingen Spliffo, ropar på henne och hör "Mjaaau, Mjauuu!!" Öppnar genast dörren till "vinden" och ut far lille Spliffo, för hon är faktiskt inte så himla tjock längre. Liten i tre dygn har hon suttit instängd utan vatten och mat. Hon kastar sig ned för trappan, inte för att dricka, inte för att gå på lådan, nej för att få mat!! Ibland är det inte roligt att vara en liten tjockis katt som följer med överallt.

Melw, världens finaste katt fortsätter att försöka ge sin tillfälliga matte presenter, han har ju flera gånger fångat möss och levererat dem till mamma. Hon uppskattar inte döda möss på dörrmattan, nähä tänkte Melw, hon kanske inte gillar att jag dödar dem, AHA, jag ger henne en levande mus så kan hon döda den på sitt sätt! Sagt och gjort, hoppar upp och levererar den levande musen till mamma, hon blev inte så glad som man tycker hon bör. Melw som bara ville vara snäll. Allt försöker han med, hon gillar inte fåglar, inte döda möss, inte levande, vad vill hon ha egentligen, frågar sig min gentleman till kissekatt!