Måndag

För mig är det som vilken jävla måndag som helst, utom att alla "lyckliga" par liksom vill gnida in sin lycka och min olycka (som ensam). Dock är jag ju inte ensam, eller jo det är jag ju, men det är högst självvalt. Och jag kommer aldrig fira denna kommersiella fejkhögtid, oavsett min civilstatus.

I alla fall, red Peps idag. Tog lite tid vid uppsittning. För att jag var nitisk (Dum igår). I alla fall håller man honom kort på yttertygeln är hans enda möjlighet att backa, och den är ju lätt att ta ifrån honom. Stod blickstilla när jag tillslut satt upp. Försökte få honom att slappna av redan i skritt, svårt, bjuder inte framåt. Traven riktigt riktigt trevlig efter bara en liten stund. Galopperade över EN enda bom, hoppade högt som bara den, men inget bråk. Lugnade sig fint. Trevlig ridtur i stort.

Igår var det värre. Skulle rida lite så K kunde titta. Höll på att aldrig komma upp, väldigt stökig, lite rädd för skäcken i ridhuset. Bockade som en liten idiot hela de första tio minuterna. Sen lugnade han sig äntligen och skötte sig bra.

Fredagen red jag först Peps, uppförde sig. Sen skulle jag rida ut min vackra Drutt, barbacka. Hopplös att sitta upp på. Försöker sparkas. Bockar och är allmänt dum. C höll i - dåligt och höll på att skratta ihjäl sig "han driver ju med dig!" "Men håll i då, om han nu är så löjlig!" "Men jag har ju ont i handen, ajaj!" Sen var han toksnäll, busgalopperade i snön, solsken och livet var underbart! Sen frågade C om jag ville rida mer, bara om det är Pyret sa ja, självklart. Ännu mysigare uteritt, snön går ändå upp till mina skänklar när jag rider på en stor häst, det är väldigt väldigt mycket snö.

Torsdag - snöstrom, nästan i alla fall, tokigt mycket snö. Passade på att rida ut Peps. Lite krångel vid uppsittning, bordet, jag lite stressad för att slippa för snö i sadeln, ingen bra idé. Sen supersnäll, tyckte det var skojigt att komma ut.

Nu skall jag baka lite och njuta av att kunna äta upp allt själv och slippa dela med mig. Hylla ensamheten.